Kan bara lägga till att efter ännu ett år är det värre. 
Min närmaste minneslund fick besök, satt på en bänk och tänkte… Det kändes som om jag satt en kort stund men var i flera timmar.

Vi möts i marschallens skugga.

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Handled… ska opereras om, den stora(?) frågan just nu är hur. Finns tydligen lite olika sätt att fixa det hela. Båda sätten ger i alla fall gips igen…. Men förhoppningsvis en funktionerande handled. Orkar inte ha det så här längre.

Jobb… inget nytt under dagens sol. Vilket betyder att ekonomin är totalt helt under isen. (trots att det är sommar)

Hängrännor… Är rensade, i alla fall de jag kommer åt. Lite jobbigt att behöva be folk hjälpa mig att flytta stegen runt hörn.  Mycket fin matjord var det i rännorna.

Stenplattor… har jag hittat under mossmattan, otroligt vackra. Om jag förstått rätt ska det vara Profyr från Älvdalen. Ett jobb som tagit över en vecka pga arm. Några har rört på sig men rättningen av dem får vänta.

Rabatt…  försöker jag återskapa formen på, ska grävas ur och kantas med gamla takpannor.

Humlebäbisar… har jag planterat, så håll tummarna. Även det tog tid att få till. Planteringsgrop, stör, plantor men tror det går vägen. Annars får jag göra nya försök.

Bullar… bakar jag när livet är extramotigt. Så det finns i frysen…

Bönpall… har jag åkt lite på. En vända blev ca 21 mil. Var ändå inte så långt bort från mitt Paradis.  Lite trist att man måste importera bönpall utsocknes ifrån. MEN klagar inte på bönpallsframföraren… En otroligt trevlig människa. En som kan få en människa att må väldigt bra.  

 Saknar…. dotter och barnbarn så det gör ont i hjärtat hela, hela tiden.

Har jag glömt ngt?

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1323356

Observera att jag inte spelar golf….

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Sedan ett otroligt hav av vitsippor, aldrig sett sådan mängd.

Nu ett enormt hav av Liljekonvaljer och lite öar med Förgätmig ej och blåbärsris.

Dessutom en vitblommande äppelträdsalle´, körsbärsträden i Kungsträdgården kan slänga sig i väggen.

Jobbat lite har jag gjort, bara några få dagar, mitt människovärde steg ett snäpp.

Träffat barn o barnbarn har jag även hunnit med, kan bara önska att det hade varit längre. Mormors Filifjonka ska komma hit några dagar i sommar. Armen läker inte som den ska… ev. omoperation till hösten.
Nå´ mer ni tycker jag ska rapportera om?

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Så nu kastar jag in handduken.
Hänger upp handskarna.
Lämnar in passerkortet….
Eller vad det nu heter när man ger upp.

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Min underbara, starka, lilla dotter får nu framföra bil på väg, ensam. Inte nog med att hon klarade det idag  hon klarade även av att vara tyst. Bara det är en stor bedrift…
Cyberrymden är bra när man bor långt ifrån varandra, genom den rusar nu massor, massor av stora, varma grattiskramar till min underbara dotter.

Denna, härligt skrivande dam, hade ett inlägg om en dialekt i ”Ring så spelar vi”. Jag blev lite glad när jag hörde herrn, var ju inte så långt från mina nuvarande bopålar, hon tyckte inte om just denna dialekt. För mig är skånskan bland de svåraste att tycka om…..
Så på söndagsmorgonen lyssnade jag på ett av mina favoritprogram (förutom MNK) och börjar fnissa hejdlöst, katten tittar och konstaterar att nu ÄR hon helt tokig.  För vad för dialekt pratar de i Mifforadio om inte skånska. Ja jag vet det heter Malmöitiska.
Min dialekt är en osalig blandning av Stockholmska, Hälsingska, rikssvenska(?) och nu smyger dalmålet sakta, sakta in med enstaka ord.

Nu vet jag att det är vår på riktigt…. All snö borta, t o m på de ställen där det snudd på alltid är skugga. Snödroppar, vitsippor och nå´ blå blomma (inte blåsippa) finns överallt i min mossmatta.  Ett otroligt kvittrande av en massa fåglar jag inte har en aning om vilka det är…än. Och bönderna kör ut koskit på täkterna.

Armen läker men inte som jag vill…kraftlös, ovig (värre än förr), delvis avdomnad och ont om jag gör det minsta lilla ”fel”. Blir så trött, det är i alla fall snart 8 veckor sedan den blev trasig. Jag måste rensa hängrännor, klippa lite i de vildvuxna buskarna. Allt går ju såååå långsamt med en hand. Och nej… klättrar inte upp o rensar med en o en halv hand. Så tuff är inte ens jag.

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Ja, ja… drömma kan man alltid göra.

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Tar, nästan alltid, en kortare promenad före frukost och idag var inget undantag. Då hör jag och ser kanske det mest ensamma som finns….

En, endast en, vacker trana kommer inflygande för landning.  Dess ensamma rop efter partner/vänner/sällskap ekar över åkern och besvaras endast av en ensam hackspett. Blir nästan som växelsång. Till och med småfåglarna blev tysta när tranan ropade.
Elisabet har gett mig ordet ”inutivarm” men idag blev jag ”inutiledsen” när jag hörde tranan.

Positivt tänkande… med denna trana har våren gjort sitt officiella intåg i paradisets skogskant.  Inte mycket snö kvar nu, snart dags för hängrännestädning, krattning, mossborttagning på taket osv. Solning på verandan gör att det bli liiite lugnare i själen.

Enligt expertis läker min arm som den ska, funderar då på varför det gör så ont och vart tog orken i handen vägen?

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Kommer då att tänka på de i Japan, Libyen, Jemen, Haiti m.m.  vad saknar inte alla dessa människor…

Vädret i Paradiset är paradisiskt… takdropp, snöförsvinnande, fåglar ute o inne, varmt ute o inne. Fick en krattlängtan igår och jag som inte tycker om att kratta.

Armen värker som bara f*n. Gipset är borta, har en ”stödskenagrej” som ska sitta på jämt, utom i duschen. Ska inte klaga, armen är rörligare nu än med gipset.

Min dagliga, långa promenad tar nu knappt  60 minuter i hala traktorspår, börjar bli dags att tänka ut en ny längre runda. Kanske kan jag snart ta fram cykeln… Får helt enkelt inte lata mig mer på detta vis. Känns som om jag kanske inte gått ner i vikt, mer omfördelat lite grann eller så är det ett önsketänkande.

Va´rädd om er alla okända och kända människor!

Just denna vecka är jag hundvakt, han kom i söndags och lämnar paradiset på söndag. Tur att jag bor som jag bor och att hunden är otroligt lydig. (Koppelfri) Konstaterade igår att jag i detta nu har hund, katt, möss i väggarna, fåglar i skorsten och ”tomtar på loftet”, behöver inte känna mig direkt ensam.
Ingen av mina inneboende är bra på hår- och ryggtvätt vilket är otroligt synd… Det är verkligen något jag skulle behöva hjälp med. Vissa saker är väldigt svårt att fixa när man är ”enarmad”.

Dotter förvånar mig hela tiden… Är lite fundersam…
Jag glömde att lägga silver under hennes vagga när hon föddes. Börjar mer och mer tro att trollen bytte ut henne och att nu har de lämnat tillbaka den rätta V.
Denna dam som nu finns, håller på att ta körkort, tycker det är kul att plugga och är huslig. Absolut inget fel, tvärtom… blir bara så otroligt positivt förvånad. Nu kan jag inte påstå att jag är den husligaste som går i ett par skor….  Kanske jag gjort något rätt i alla fall, trots att jag tvivlat många gånger.

I övrigt i paradiset är det plusgrader ute, snön försvinner och blir till is, fåglarna kvittrar, jag blir inutivarm(tack Elisabet) och jag vet exakt var min högerarm är.

Va´rädd om er alla okända och kända människor!